Tiara

I dagens SvD står det, inför Nobelfesten, att endast kungliga personer får bära tiara. Detta är förstås trams. Det kanske var så tidigare, men i dagens moderna Sverige får vem som helst ha på sig en tiara. Och det ska vi vara stolta över.

Röstplikt

I Australien är det förbjudet att ligga på sofflocket när det är val. Även Italien, Belgien, Luxemburg och Peru tvingar sina medborgare att rösta. Gör man det inte får man en mindre bot. Struntar man i att betala boten händer oftast ingenting, men ändå – här är ytterligare en rättighet vi svenskar har som inte andra har: rätten att välja om vi vill rösta eller inte.
Använd den! Eller inte.

Rätten att skämma ut sig

Foto: AP

Själv delar jag inte påvens klädsmak, men svenskar som gör det (och är sykunniga) har rätt att klä sig precis som han.
Förr i tiden var det betydligt mer riskfyllt att försöka klä sig som en makthavare. Romarnas Sumptuariae Leges bestämde vilka som fick bära lila, till exempel. I kejserliga Kina fick bara kejsaren bära gult. Men här i dagens Sverige får du äga vilka färger och vilka kläder du vill.
Naturligtvis finns det vissa begränsningar när det gäller vad du får ha på dig offenligt. Det måste gå att avlägsna en man som iklädd bara Speedos marscherar fram och tillbaka utanför en förskola, och åtala honom för förargelseväckande beteende. Men du får klä ut dig till romersk kejsare, kinesisk kejsare eller påven, till exempel, och gå omkring på stan, något som tidigare alltså var fullständigt otänkbart för en vanlig medborgare. Tidvis har det till och med varit belagt med dödsstraff.

Jag ska låta det vara osagt om det är tillåtet att sy upp en exakt kopia av svenska kungens paraduniform och gå omkring på stan, men så länge man inte utger sig för att vara kungen skulle det inte förvåna mig om det är tillåtet.

Det enda som är förbjudet är väl (rätta mig gärna om jag har fel) att sy upp en egen polisuniform och använda den offentligt. Men man borde få göra det om man bara använder den hemma hos sig själv. För hur skulle brottsrubriceringen för det ”brottet” se ut? Och varför skulle det vara olagligt om ingen kan komma till skada?

Vichy

”Alla kvinnor har rätt till ideal hud. Oavsett ålder.”
Menar Vichy verkligen detta?
Nej, förmodligen inte. Det är bara ett sätt att fjäska för kvinnor och sälja kräm. Men jag som oroar mig för rättighetsinflation måste ändå få protestera. För mig är nämligen detta ett krav. Inte en rättighet som kan likställas med rätten att bilda fackföreningar eller att slippa bli misshandlad av polisen på väg hem från krogen.
Men ”Alla kvinnor kan kräva ideal hud” skulle förmodligen inte sälja lika mycket hudkräm. Så då åker de snålskjuts på riktiga rättigheter i stället. Och urholkar begreppet.
Fy skäms.

Rätten att argumentera

Källa: www.guardian.co.uk

Jag tittade precis på Barack Obamas segertal i Chicago och fastnade på en insikt som handlar om precis det som Silverfatet vill sätta sökarljuset på för Sveriges del. Så här sa han:

”De diskussioner vi för är bevis på vår frihet, och vi får aldrig glömma att under tiden vi pratar riskerar människor i avlägsna länder sina liv för att få rätt att argumentera om viktiga frågor, för möjligheten att göra sina röster hörda på samma sätt som vi har gjort idag.”

Det är lätt att tro att det bara är afrikaner och asiater som måste kämpa för dessa rättigheter, men förr i tiden gjorde svenskar samma sak. Våra förfäder kämpade, vann och serverade dig och mig yttrandefrihet på ett silverfat.
Vad tänker du göra med din?

Groucho

Groucho Marx ville inte vara med i en förening som kunde tänka sig att låta någon som honom bli medlem. Han utnyttjade sin ”negativa organisationsfrihet”, det vill säga rätten att få slippa vara medlem i en klubb.
Viktig, men inte lika viktig som den positiva organisationsfriheten, tycker jag. Alltså den grundlagsskyddade (Regeringsformen) rätten att få bilda och tillhöra organisationer utan att staten lägger sig i. Förra hösten, till exempel, bildade jag och en granne den ideella föreningen Folkbildning Hägersten för att bjuda in föreläsare lokalt där vi bor. Ingen statlig instans var inblandad i bildandet, ingen avgift behövde erläggas, ingen behövde mutas och ingen stämpel krävdes någonstans. Bara ett A4 med stadgar – sedan körde vi.
Jag hade gärna haft Groucho som något slags skyddshelgon, men jag vill inte kränka (om än postumt) hans rätt att slippa förknippas med oss.

Madeleines barn

Foto: Patrick Demarchelier

Madeleine Bernadotte ska gifta sig, vilket föranleder en kommentar om kungafamiljen. Den är nämligen den enda i landet som inte har samma rättigheter som vi andra. Deras rätt till en plats i tronföljden regleras i Successionsordningen, som är en av Sveriges fyra grundlagar.
Där står det bland annat att:
1. Kungabarn ska uppfödas inom ”den rena evangeliska läran”, det vill säga protestantismen. Om Madeleine och hennes eventuella barn vill behålla sina platser i tronföljden får de inte välja vilken religion de vill. De får heller inte bli ateister. Om de blir det utesluts de ur successionsrätten.
2. Kungabarn måste växa upp i Sverige om de vill stå kvar i tronföljden. Är Christopher O’Neills mamma informerad om detta?
Nu är frågan hur hårt denna grundlag skulle appliceras på Madeleines framtida barn. För Victorias avkomma kan dock frågan ställas på sin spets. Hennes förstfödda kan komma att stå högst i tronföljden om några årtionden, så vad händer om han/hon blir muslim eller vänder ryggen åt kyrkan? Eller bestämmer sig för att bo halva året utomlands?
Men min poäng här på Silverfatet är att påpeka att alla vi andra svenskar – vi som inte aspirerar på en plats i tronföljden – har rätt att välja precis vilken religion vi vill. Eller avstå helt. Vi får även uppfostra våra barn i vilket land som helst som vill ta emot oss, utan några repressalier från svenska staten.
De enda för vilka dessa friheter inte gäller, är familjen Bernadotte.